Och det ändå bara blir fel....
Det är jobbigt tycker jag, jättejobbigt och energidränerande. Förra helgen var vi till Smultrongården (för att jag behövde byta mina stövlar), det var något som var roligt FÖR MIG.
Sedan åkte vi vidare till Heaven och P-O köpte en jättefin (och dyr tröja) till Lovisa. Sedan hade han inte täckning på sitt konto längre. Han hade tyvärr missat att göra en överföring i stressen. P-O tyckte det var urtråkigt för han kunde således inte handla något till sig.
Inför den här helgen tänkte jag att nu skall P-O få göra det HAN vill, det han mår bra. Eftersom vi i stort sett aldrig har barnvakt så är vi ganska förpassade att göra saker utan varandra (och den andra har hand om barnen).
P-O vill gärna gå ut och äta, gå på bio, gå på krogen. Det går inte att göra det med mig och det är inte direkt så att han har 40 vänner som står på kö och väntar.
Jag har alltid prioriterat mina vänner och trots stress och fullspäckat schema försöker jag att hinna med alla. Jag vet att sanna vänner är de som står vid ens sida när det blåser riktigt hårt.
Försökte peppa P-O till att komma med egna förslag på vad vi skulle hitta på....När vi hade handlat på Maxi (en superrörig vistelse, som vanligt) så kom han på att vi kunde ta en tripp till Marieberg. Jag hakade på.
Först kollade han skrivare på ONOFF, men den värsting-skrivare som han är på jakt efter fanns inte...Vi fortsatte mot själva Gallerian och rent spontant hoppade jag in på 3-butiken.
P-O fick vänta med en tjurig och nyvaken Luca. Jag valde att förlänga mitt abonnemang och valde denna ljuvliga rosa skapelse (och skänkte samtidigt pengar till Rosa bandet). Sedan öppnade jag ett nytt abonnemang till William (han har en Nokia i dagsläget som INGEN klarar av, urstrulig).
Han fick den fina blå Walkman-telefonen. Glad i hågen går jag ut ur butiken.
Tror ni P-O är glad? Inte. ÅTER igen blev det jag som shoppade och trots att han besökte både Siba och Expert så fanns varken skrivare eller dvd-film som han ville ha.
Jag blir så ledsen när han blir så där besviken och deppig.
Kommer hem och Tilde bryter fullständigt ihop när hon inser att William fått en ny telefon (och hon "bara" min gamla från i våras. Den är jättebra och både William och Tilde brukar slåss om att använda den). Hon gråter som om hon förlorat något kärt. Med en gång rann all energi ur mig. Jag ville bara väl, jag ville göra P-O glad, jag ville göra William glad, jag ville göra Tilde glad.
Ändå blir det bara fel. Varför är det så?
Blev förstås urstressad av att fixa med tre mobiler, kopiera från SIM-kort, flytta SIM-kort mellan olika mobiler, lägga undan Tildes och Williams gamla mobiler, ta rätt på tvätt, fixa fika till barnen, plocka ur diskmaskin.
Självklart blir man osams i de lägena, suck suck.
Nu har jag skrivit av mig och snart skall jag försöka få tillbaka glädjen och orken igen! Ikväll blir det ost, kex, baguette och lite rödtjut!
Min nya fina råååsa mobil
och Williams BLÅ!
En styrkelse kram till dig!!!
SvaraRaderaHar oxå fått lärt mig vilka som är RIKTIGA vänner eller bara vänner....
Ger mig så mycket att läsa dig blogg för jag känner igen mig till 120% förutom kläderna men ditt familjeliv och pysslande och donande....
Tack för att du delar med dig!!!
Kram Madde
Jag tycker du verkar ha en man som både är snäll och hugger i hemma, klart alla har rätt att "tappa sugen" ibland. Var rädda om er.
SvaraRaderaSissi
Jag HAR världens snällaste man, han blir bara så låg ibland och ibland orkar jag inte lyfta oss båda...
SvaraRaderaFeelingen att man inte gör nåt rätt fast man vill så väl sen det så fel eller tårar ja inte kul känner igen allt du skriver!! bättre lycka till P-O nästa gång!! och ang vänner bättre ha få som man har kul kan lita på och SOM ALLTID FINNS DÄR oavsett som händer sker i livet än många som är ytliga och ja som bara är där!! kram på er och ta hand om varandra idag hoppas du mår bättre och ni alla känner er lyckliga !!kramar i massor
SvaraRaderaTycker din man att det är ok att du offentliggör ert privatliv såhär??
SvaraRaderaTänk på vad du skriver helt öppet på internet.. om ekonomi, släkt, mannen mm mm
Detta är inte menat som kritik, men du inbjuder till kritik eftersom du måste äga OddMollykläder för minst 60 000 o samtidigt inte är nöjd med din ekonomi, dessutom har jag aldrig tyckt att det var ok att öppna sig så här mycket över internet om sig själv, sin man, sina barn o resten av omgivningen.. Man vet aldrig vem som läser o tar illa upp!! Det är en öppen sida över nätet..
Känner heller absolut inte igen mig i kläderna, okej att det är roligt att köpa ett fåtal rejält dyra plagg som piffar upp garderoben och resten annat, men att köpa allt? Du skriver ju faktiskt väldigt öppet om att ni inte är miljonärer..
Hela OddMollygrejen för mig (eller andra märken som är lite dyrare, behöver INTE tvunget vara OddMolly även om det är så för dig) är att SUKTA, LÄNGTA o sen KÖPA. Inte köpa, köpa, köpa som du gör...
Till anonym: Du får väl fråga honom, han vet att jag skriver och han läser min blogg. Vi har en "deal" där jag inte skriver något om hans barn som skulle kunna skada dem.
SvaraRaderaFör mig är det ett sätt att ventilera och pysa ur sig ilska och irritation. Han har andra sätt! Har jag skrivit att jag inte är nöjd med min ekonomi? Vi klarar oss bra, men vem skulle inte vilja ha mer pengar? Visst vore det skönt att bo i ett nytt hus, ha en ny bil, kunna jobba 50% osv, att vara ekonomiskt oberoende vore väl trevligt, tycker inte du? Kläder är min enda hobby, jag lägger inte pengar på träning, resor, dyrt smink, flotta restauranter osv. Jag vill ha det så! Det drabbar ingen annan och allra minst dig!
vart har du köpt mobilen :) ?
SvaraRadera