TACK!!!

God morgon :)

Tack för alla rara och värmande kommentarer. Det är ju lite känsligt att skriva om sånt här i bloggen har jag upptäckt, en del hittar på en gång anledning att "angripa" och yttra sig negativt. När jag väljer att skriva till Er så är det för att det är så skönt att få lätta sitt hjärta, att få andra männsikors kloka åsikter och tankar och framförallt, att slippa känna sig ensam om det här dilemmat. Jag unnar verkligen alla kvinnor att ha en bra relation till sin mamma! Jag blir bara så fruktansvärt ledsen och besviken på min egen mamma när jag hör många andra som berättar att "min mamma hämtar på förskolan varje onsdag", "Vi skall till Stockholm i helgen, min mamma tar hand om barnen", "x är hos sin mormor, vi skall leta spis".

Andra säger: "Ni måste se till att få egentid, prioritera varandra, göra roliga saker ihop utan barnen". Men HUR? Min pappa är jättefin och bra med barnen, han klarar mina fem med hjälp av Berith, men jag förstår att han blir trött efteråt (vi som föräldrar är ju helt slut ibland). Jag vet att han ställer upp när det kniper, men han reser väldigt mycket och är ofta bortrest. Om det fanns fler runt omkring oss så skulle ju inte "barnvaktsbördan" bli så tung.

Jag vill åter igen påpeka att jag inte klagar eller på något sätt ångrar att jag skaffat stor familj, det är det bästa jag gjort. Det vore bara så härligt att känna att jag någon gång ibland kunde få lite hjälp med barnen från min egen mamma. Förstår ni hur jag menar? Ni som själva är mödrar, känner ni inte att ni vill ha kontakt med era kommande barnbarn?

Dagens outfit:

Hearted tunic i powder

Spoiler underdress i powder

Contor denim stretch

Swedish hasbeens i cognac

Ser ofta rätt ledsen ut på mina bilder, hmmm, jag är egentligen en ganska glad person som skrattar mycket (trots det här nedsstämda inlägget), men jag har väldiga komplex för mina tänder, min gräsliga glugg och vill inte gärna visa dem. Idag känner jag mig lite tung till sinnet och det syns på ögonen, skrämmande att inte kunna dölja sina känslor :o.

Igår hann vi med lite mys innan jag somnade som en klubbad säl, det är för väl att vi får till det med kroppskontakt ibland, annars skulle nog livet kännas rätt torftigt. P-O är världens bästa på att visa sin uppskattning. Han ger mig komplimanger oavsett om jag är skinny eller höggravid *älskar*. Med mitt förflutna är det viktigt att känna att jag duger, ÄVEN med lite fluff :D.

I natt kom Tilde upp till mig, hon hade jätteont i armen och hade kräkts på mattan i deras sovrum, det var ingen större fara. Fick skrubba lite och slänga in kläderna i tvättmaskinen (vi lägger fram kläderna som de skall ha dagen därpå på kvällen så blir det alrig något tjafs eller frågor kring det, en rutin som fungerar utmärkt hos oss). Hon fick sedan sova med mig i tvillingarnas säng. Jag förstod på en gång att det hade med sprutan att göra eftersom det verkar vaar en vanlig biverkning. Efter två alvedon somnade hon om, jag var grymt trött när klockan ringde och snoozade tre(!) gånger.

NU måste jag hasta vidare!

Ikväll skall vi till Pia på glöggkväll, hoppas på att få träffa Maria, en annan Mollyfantast som faktiskt är "orsaken" till att jag snöade in på Odd Molly:)

Ha en bra dag och tack än en gång för att ni lyssnar!!!

Helénakramar