Min kärlek till klädmärkena Odd Molly & ChillNorway!!!!

söndag

Det doftar ljuvligt!

Hallå där :)

Just nu doftar det av dessa sirapskakor/kolakakor hemma hos oss på Glimmervägen! William var sugen på att baka och har gjort dessa nästan helt själv! Han letade upp receptet här. Han kollade igenom ingredienserna och har sedan följt receptet. Stolt mamma!


Vi har haft en sådan där seg dag som säkert är bra för kroppen (men så deprimerande för själen). Jag tycker verkligen inte om att bara gå här hemma med dammråttorna som sällskap. Har dammsugit, tvättat, gjort köttfärslimpa, serverat lunch. Tittat lite på tv med barnen.
Luca slog huvudet i bokhyllan och somnade sedan, inte så roligt med tanke på eventuell hjärnskakningsfaktor......vi håller honom under uppsikt. Leon sover med, han är rätt förkyld och inte hundra.

Jag måste bli bättre på att känna mig nöjd med att göra "ingenting". Det kryper i kroppen samtidigt som jag inte riktigt har orken att ta tag i något vettigt. Så med största sannolikhet är det kroppens sätt att säga, "du, det ÄR okej att bara vara!"

P-O grejar i trädgården, klipper gräsmattan (med sax!). Det blir ju fint...men tar oerhört lång tid!
Till middag blir det tomatsoppa med olika tillbehör som makaroner, cashewnötter, ruccola, lök...Baguetter till.
Ja, man har ju onekligen tid att greja i köket en sådan här dag, om man nu har lust!

Ha det skönt vad du än har för dig!!!
Kramis

3 kommentarer:

  1. Typiskt förskollärarsyndrom, jag känner igen mej själv, men det är faktiskt tillåtet att bara vara!!! Har lärt mej den hårda vägen, men har iaf lärt mej att uppskatta att inte göra någonting. Kram!

    SvaraRadera
  2. Jag har samma problem blir nästan deprimerad och det kryper i kroppen när jag inte gör ngt. Den värsta tiden tex på helgen är när man uträttat alla ärenden, gjort det roliga sakerna och tränat. Att fördriva tid kan driva mig till vansinne. Jag har samma bakgrund och har fortfarnade ätstörningar som du. En stor del i det att inte känna sig nöjd och inte känna egenvärde utan prestation bakom. Det är så inkört i min hjärna så det är omöjligt att ta sig igenom. De säger att det är en reaktion och reflex sen barndomen och som tyvärr bildat min personlighet.

    SvaraRadera
  3. Skönt att det finns fler som jag :)
    Tack för svar!!!Kramar i massor

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails