En enkel fråga...

God kväll där :)

Idag fick jag en enkel fråga "men gumman, hur hinner du?". Ja, det kan man fråga sig. Jag vet inte, jag vänder in och ut på mig själv. Jag tänker och jag fixar, jag donar och pusslar. Jag far hit och dit och på något konstigt vänster lyckas jag beta av från min "veckolista". Jag tar nämligen en vecka i taget för att inte gå under. Målet är att överleva varje vecka och känna att jag gjort ett bra jobb.

I alla fall så värmde den där frågan för det visade omtanke och känsla.

 Det gör mig gott!

Efter jobbet åkte jag upp för att fixa passet. Hittade en parkeringsplats och skulle precis betala när jag insåg att mitt körkort låg kvar hemma, i den plånboken som vi har matkassan i. Jag ville bara gråta. De där sex kilometrarna hem till Lundby kändes superlånga och superonödiga.

Suck suck.

William och Tilde skrattade när jag skulle fotograferas. Först såg det ut som att jag skulle somna. Sedan såg jag ut som en massmördare. Det sista kortet blev okej. Ni kanske märkt att jag undviker att titta IN i kameran. Jag kan inte bli bra på kort! Det är som att jag blir nervös. Och så blundar jag.

P-O hämtade de små och jag hann göra middag innan han kom hem från förskolan. Gjorde en vegetarisk gryta till oss och Tilde. William och de små fick korv.

Nu skall jag varva ner!