Här har det varit halv kalabalik! William frågade lite försiktigt om jag sett hans mobil...jag ringde för ett par veckor sedan och tyckte att det var ett så konstigt meddelande men han har liksom bara slingrat sig...
Till slut visade det sig att han mindes att han laddade ner musik i sin säng...innan han åkte till Spanien. Efter ett antal samtal, både till 3 (för att kolla om telefonen använts under Spanienresan=alltså i orätta händer) och till Micke. Vi försökte pressa honom och jag letade i alla lådor, bakom sängen, bland hans kläder. Överallt. Micke detsamma. Mobilen kan jag liksom stå ut med att den är borta, men allt omak med att spärra, få nytt simkort, fixa ny mobil. Och William grinade, mest för att vi gjorde mycket klart för honom att den drömtelefon som han blivit lovad i julklapp absolut inte skulle bli hans nu när han visat att han inte kan hålla rätt på sin telefon...
Men, så ringde Micke nyss och gissa, den var återfunnen. I sin soffa hittade han den! Men det innebär ändå att William har farit med osanning kring vissa saker och DET känns inte okej!
Nåja slutet gott....
Försöker varva ner nu med lite kaffe. Sedan väntar förberedelser inför morgondagen, samt tvätt och disk!
Ha en bra kväll!!!!
Helénakramar
ojojoj
SvaraRaderaDå kan jag berätta om vår fredag eftermiddag. Anton ringer hem o berättar att han tappat husnycklarna. Han letar o vi åker dit o letar. Anton går hem, vi åker till låssmeden för att byta ut låset (som är 1 månad gammalt). När låssmeden står o skriver då ringer Anton o berättar att de ligger hans väska.... ååååååååååååhhhh dessa ungar!